Tvättstugeraseri

Det finns få saker som väcker aggressionen lika mycket som tvättstugan. Ja kanske inte själva tvättningen i sig men grannarna...

Ikväll tex. Jag blir RASANDE!!!! Nu är jag så upprörd att jag känner att jag måste lugna mig så jag ej får hjärtinfarkt........
Idag är enda kvällen jag har ledig på typ 2 veckor, jag har då tagit tvättstugan. Seg t-bana gjorde att jag kom hem rätt sent så när jag stressar ner i tvätten är klockan kanske 20 över 6 (tvättpasset börjar 18). På håll ser jag en person komma ut från tvättstugan och gå bortåt men jag tänkte bara att hon hade kollat tider eller var den innan eller nåt. Men vad ser man? Hänglås på dörren och forset av vatten av nya tvättar som lagts i!!! Hade det inte varit låst hade jag ju kunnat slänga ut hennes tvätt men nu kan jag inte ens göra nåt åt saken. Så nu satte jag på mitt eget hänglås också och skrev en lapp "vänligen ockupera inte andras tvätt-tid, speciellt inte med hänglås" så får vi se vad som händer. Jag blir helt skakis av ilska. Antagligen för jag kände mig rätt aggressiv redan innan också pga olika omständigheter, men ändå. Oavsett det är det ett jäkla sätt. Sen finns det ju inte nån ledig tid heller förrän om kanske 2 veckor. Hade jag vetat att jag ej skulle tvätta kunde jag dessutom ha ägnat denna kväll till annat.
Är det familjen B som har varit där och stoppat i kan jag försöka hålla mig rätt lugn pga att man känner dem, men är det nån annan så känner jag att jag vill slå ihjäl den.
-------------------------
En timme senare... Nu kom det och ringde en dam på dörren och var helt förlägen och rödflammig och bad så mycket om ursäkt blablabla...och hon hade tid i morrn och hade trott det var den 25:e idag. Så nu har jag lugnat mig.
Var det inte med flit så kan jag stå ut med det, alla kan ju göra
misstag. Så nu fick hon t.o.m ha kvar sin tvätt i tumlaren och jag hinner köra mina 2 maskiner ändå. Och hjärtklappningen har lagt sig... ;o)
-------------------------
Ytterligare en timme senare.... Nu blev det nästan åt andra hållet istället....damen hade gjort iordning ett brev med en hundring och bad tusen ggr om ursäkt och hade t.o.m klistrat på blombilder på kuvertet. Jag vägrade ta emot det först men hon verkligen envisades och la tillslut kuvertet på min tvättpåse och gick. Så nu känner jag mig nästan pinsam istället. Ändå skällde jag inte och betedde mig så SÅ illa vid sig behövde hon ej ta det. Men jag kan samtidigt förstå henne också, jag skulle nog ha känt samma sak.
-------------------------
Jisses, nu är jag helt slut efter alla känslokast fram och tillbaka. Men jag förvånas faktiskt själv. Vad är det med tvättstugor som verkligen tar fram ens raseri?!